Aligoté – vinkännarnas truliga favorit är hetare än någonsin Många vinmakare, sommelierer och andra vinkännare har ett särskilt kärleksförhållande till aligoté – denna sparsamt odlade vitvinsdruva från Bourgogne som dyker upp allt oftare på den svenska marknaden. Ja, till och med Sverigefavoriten Clotilde Davenne släpper nu aligotévin till oss att njuta av. Populariteten beror på druvans truliga karaktär. Den bjuder liksom inte direkt på sig själv utan du behöver lära känna den: Häll upp aligotévinet kylt men inte iskallt och ge det lite tid i glaset. Det är det värt. Snart kommer nämligen toner av gula frukter – citron, nektarin och gula äpplen – som samsas med en bukett försommarblommor och försiktiga mineraltoner som i doften på ett källvatten. Inget bombastiskt men läskande friskt och förföriskt. Att aligoté är hetare än någonsin beror också på en förändring både i klimatförutsättningar och ambition. Aligoté trivs nämligen bra i ett allt varmare klimat. Förr hade vinmakare svårt att få balans i syran som ofta var hög – så hög att den ibland fick vara med och friska upp vissa chardonnayviner (självklart utan att vinmakaren berättade det för någon). Det var också vanligt att syrligt aligotévin sötades upp med svartvinbärslikör till drinken Kir. Idag går det att få bättre balans tack vare rikare mognad samtidigt som vinmakarna lägger ner mer själ i tillverkningen. Glöm dock inte Kiren, det är en utmärkt aperitif en ljummen sommarkväll. Utanför Bourgogne finns extremt lite aligoté planterat. Rhônedalen har ett antal rankor, och några experimenterar med druvsorten i Kalifornien. Nej, Bourgogne är dess verkliga hemvist, och runt byn Bouzeron har den till och med sin egen appellation. Här görs vinerna uteslutande av aligoté vilket lett till fantastiska, smakrika exemplar som även kan lagras. Det vanligaste är dock att aligoté används i bubblig crémant eller i friska, stilla vita viner enkelt benämnda Bourgogne Aligoté på etiketten. De är perfekta till skaldjur både från havet och från trädgården (i form av sniglar, en burgundisk specialitet). Oavsett i vilken form du väljer att dricka ditt aligotévin är det definitivt här för att stanna. Så gör plats på scen, kyl en flaska, ta fram glasen och häll upp. Svårare än så behöver vin inte vara. 3 snabba om aligoté 1. Växer och används, i liten skala, i Bourgogne. 2. Är syskon med chardonnay genetiskt sett. 3. Har en ”egen” appellation i Bourgogne, Bouzeron, där vissa vinmakare gör smakrika aligotéviner med karaktär från ekfatslagring. Blanda en Kir Vindrinken Kir serveras väl kyld i kylda vitvinsglas. Blanda 1 del svartvinbärslikör, crème de cassis, med 10 delar aligotévin. Njut direkt som aperitif eller eftermiddagsdrink.
Aligoté – vinkännarnas truliga favorit är hetare än någonsin Många vinmakare, sommelierer och andra vinkännare har ett särskilt kärleksförhållande till aligoté – denna sparsamt odlade vitvinsdruva från Bourgogne som dyker upp allt oftare på den svenska marknaden. Ja, till och med Sverigefavoriten Clotilde Davenne släpper nu aligotévin till oss att njuta av.
Populariteten beror på druvans truliga karaktär. Den bjuder liksom inte direkt på sig själv utan du behöver lära känna den. Men det är det värt, för efter lite tid i glaset kommer toner av gula frukter – citron, nektarin och gula äpplen – som samsas med en bukett försommarblommor och försiktiga mineraltoner som i doften på ett källvatten. Inget bombastiskt men läskande friskt och förföriskt.
Att aligoté är hetare än någonsin beror också på en förändring både i klimatförutsättningar och ambition. Aligoté trivs nämligen bra i ett allt varmare klimat. Förr hade vinmakare svårt att få balans i syran som ofta var hög – så hög att den ibland fick vara med och friska upp vissa chardonnayviner (självklart utan att vinmakaren berättade det för någon). Känt blev också syrligt aligotévin som sötades upp med svartvinbärslikör till (den visserligen utomordentligt goda) drinken Kir. Idag går det att få bättre balans tack vare rikare mognad samtidigt som vinmakarna lägger ner mer själ i tillverkningen.
Utanför Bourgogne finns extremt lite aligoté planterat. Rhônedalen har ett antal rankor, och några experimenterar med druvsorten i Kalifornien. Nej, Bourgogne är dess verkliga hemvist, och runt byn Bouzeron har den till och med sin egen appellation. Här görs vinerna uteslutande av aligoté vilket lett till fantastiska, smakrika exemplar som även kan lagras. Det vanligaste är dock att aligoté används i bubblig crémant eller i friska, stilla vita viner enkelt benämnda Bourgogne Aligoté på etiketten. De är perfekta till skaldjur både från havet och från trädgården (i form av sniglar, en burgundisk specialitet). Oavsett i vilken form du väljer att dricka ditt aligotévin är det definitivt här för att stanna. Så gör plats på scen, kyl en flaska, ta fram glasen och häll upp. Svårare än så behöver vin inte vara. 3 snabba om aligoté 1. Växer och används, i liten skala, i Bourgogne. 2. Är syskon med chardonnay genetiskt sett. 3. Har en ”egen” appellation i Bourgogne, Bouzeron, där vissa vinmakare gör smakrika aligotéviner med karaktär från ekfatslagring. Blanda en Kir Vindrinken Kir serveras väl kyld i kylda vitvinsglas. Blanda 1 del svartvinbärslikör, crème de cassis, med 10 delar aligotévin. Njut direkt som aperitif eller eftermiddagsdrink.
Aligoté – chardonnays truliga småsyskon är hetare än någonsin
I Bourgogne finns två druvsorter för vitt vin. Chardonnay som dominerar stort – och så aligoté. De två är inte bara nära varandra rent geografiskt, de är även syskon genetiskt sett. Och visst, vissa likheter finns. Varken chardonnay eller aligoté är så där särdeles aromatiska, snarare är båda bra på att visa upp platsen de vuxit i och arbetet som vinmakaren lagt ner i vineriet. Men medan chardonnay oftast jäses och lagras i ekfat bibehålls aligotés friskt fruktiga stil med hjälp av tillverkning i ståltankar. Och arealen som idag är planterad med aligoté är förvinnande liten jämfört med superpopulära chardonnay.
Vilket gör aligoté till det där småtruliga småsyskonet som man inte kan låta bli att bli nyfiken på. Faktum är att allt fler vinälskare får upp ögonen för aligoté. Det beror på en förändring både i klimatförutsättningar och ambition. Aligoté trivs nämligen bra i ett allt varmare klimat. Förr hade vinmakare svårt att få balans i syran som ofta var hög – så hög att den ibland fick vara med och friska upp vissa chardonnayviner. Idag går det att få bättre balans tack vare rikare mognad samtidigt som vinmakarna lägger ner mer själ i tillverkningen.
Utanför Bourgogne finns extremt lite aligoté planterat och är alltså knappt värt att nämna. Rhônedalen har ett antal rankor, och några experimenterar med druvsorten i Kalifornien. Nej, Bourgogne är dess verkliga hemvist, och runt byn Bouzeron har den till och med sin egen appellation. Här görs vinerna uteslutande av aligoté vilket lett till fantastiska, smakrika exemplar som även kan lagras.
Annars används aligoté ofta i bubblig crémant eller i friska, stilla vita viner benämnda Bourgogne Aligoté på etiketten. De är perfekta till skaldjur både från havet och från trädgården (i form av sniglar, en burgundisk specialitet). Det händer också att man i Bourgogne blir bjuden på en Kir, en vindrink bestående av någon centiliter av lokala svartvinbärslikören crème de cassis i ett vinglas som fylls upp med iskallt vitt aligotévin. En lysande aperitif en varm sommardag.
Oavsett hur vi väljer att dricka vårt aligotévin är det definitivt här för att stanna. Så gör plats på scen, nu är aligoté hetare än någonsin.
