Festa som en georgier – här är tipsen för att få måltiden att räcka flera timmar
Lena Särnholm, nov 2023
Är det några som är experter på att sitta länge vid bordet, så är det georgier. Och de har övat ett tag. På vinmuseet i Tbilisi finns en bronsstaty från 600-talet fKr, föreställande en tamada (bordets härskare) med ett horn i sin hand. Hornet är hans taktpinne för att dirigera måltiden med ett otal återkommande skålar.
Så tips nummer ett att ta efter är att utse en toastmaster som då och då reser sig upp och skålar – för fred, för familjen, för vänner och vänskap, för det som känns bra. Skålandet bidrar till en paus och blir ett sätt att samla gästerna.
Enligt georgisk sed ska en äkta supra (fest – men namnet syftar på duken på bordet) också bjuda på den flerstämmiga sångstilen polyfoni. Att haka på den traditionen kanske känns väl krystat för en svensk, men om det finns aspiranter i sällskapet – varför inte?
Vad gäller maten inbjuder den georgiska kokkonsten till att sitta i timmar – in kommer en kader av till synes aldrig sinande rätter. Det är ostar, torkad frukt och nötter. Kreativa sallader med valnötsbaserad dressing. Pickles med varma bönor. Stekt svamp. Yoghurtsoppa och kött kokt i olika såser. Dumplings och – framför allt – bröd. Nybakat, ugnsvarmt bröd. Ett småplock där alla hittar något, och som helst ackompanjeras av ett skalmacererat vitt vin, här kallat amber wine i stället för västvärldens val orange wine. Den här vintypen med både djup frukt, friskhet och motstånd är mångsidigt nog att fungera till det mesta. Numera finns ett hyfsat utbud på Systembolaget; sök på "orange vin" så får du till och med fram georgiska förslag.
Efter timmar av trevligt umgänge och ett konstant småätande är dessert ofta inte att tänka på, så värden lugnt kan sitta kvar och njuta med sina gäster.
Guamarjos! (För vår seger!)
(1800 tecken)
